måndag 20 april 2009

Hänt lite sen sist



Tur att det var skapligt väder den här dagen - det visade sig nämligen att det tog lite längre tid än väntat och mot kvällningen när vi började avsluta blev det riktigt isiga vindar.



Vitt och ljusa, enfärgade pasteller är något som är en röd tråd i hela huset. Efter att ha kikat runt hos bekanta, nära och kära och inspirerats av hur de har de, har vi kommit fram till att det är ljus vi vill ha. Särskilt eftersom huset är så litet.

Det har hänt lite i huset de senaste veckorna. Eller rättare sagt, ganska mycket.

Golvet har jag ju visat förut, som blivit vitmålat och lackat både i kök och vardagsrum.
Det dras rör i badrummet för fullt och tapetseringen är på gång, vi har även hunnit med att bygga ihop den största delen av köket och även målat den sista strykningen i taket (kan varmt rekommendera taklasyr med shellack i så slipper du lacka kvistarna för sig). Nu väntar vi bara på vitvarorna som ska byggas in.

Under tiden har vi även hunnit med att ta bort den gamla ytterdörren, såga ut ett större hål och har istället satt i en större, ny och finare dörr. Är riktigt sugen på att skrapa och måla fönstrena nu också, sätta i spröjs och snygga till - utseendet på huset kommer bli helt förändrat, fint och enhetligt.

söndag 19 april 2009

Spackel och spökhistorier



Hålet som var täckt med en rund sten var fylld med rostiga slantar.



Vägen förbi hällen var lagomt spöklik, med risk för att fånga något övernaturligt på bild så var jag ju tvungen att ta ett foto på den fantastiska rosafärgade himmeln.

Denna söndag har jag tillbringat i huset, till största delen ensam med p3 och det gillar jag.
Jag kan hålla på hur länge som helst, det blir som meditation.
Jag har spacklat, slipat och tapetserat och det börjar verkligen likna något nu.
Jag ska visa mer imorgon, men först måste jag berätta om en liten plats som jag svängde förbi idag på vägen hem till mina svärföräldrar.

Det finns en gammal sägen i Hedesunda om Fru Lura. Hon sägs vara väktare över silvergruvan Lurberget och den ofantligt stora skatten som finns gömd där. Fru Lura är mäktig och rik, mycket rikare än sin syster Sala i Sala silvergruva.

Fru Lura har också en dotter som blev till när Fru Lura lockade till sig en av byborna och dottern som föddes fick namnet Mista.
Hon fick till uppgift att vaka över Mistingshälla, en plats i skogen en mil väster om Hedesunda, och den silverskatt som ska finnas där. Silverskatten antas ha gömts där vid tiden för slaget på Sundsåker i slutet på 1400-talet.
Mista var makalöst vacker och var väldigt fint klädd och bodde bland bergets skatter.

Precis vid den här hällen som Mista vakade över, gick - och går fortfarande - en väg förbi. På hällen finns en liten grop i en stor sten där förbipasserade kan lämna en liten offergåva för att få använda vägen - och tänk, än idag, när vi tittade förbi så låg det några mynt i den lilla gropen.

fredag 10 april 2009

Ny historia



Just nu är vi i sluttampen av golvslipningen och eftersom jag p.g.a. hälsoskäl inte kan vara med och hjälpa till med det för allt fint damm så har jag ägnat mig åt att spackla och snygga till väggarna inför tapetsering istället.
Och när jag kom fram till den blommiga tapeten ville jag minnas att jag sett den någonstans. Jo - på ett foto av makens gammelmormor Elin. Hon sitter alltså i vardagsrummet som jag donar i nu, och fotot är taget någon gång på 50-talet. Lite häftigt tycker jag.

tisdag 7 april 2009

Vitt


Köksgolvet före...

... och golvet efter.
Vi blev mer än nöjda över resultatet och ett vitt golv kändes riktigt rätt i det som ska bli ett lantligt kök. Och det här med att måla och lacka golv var riktigt smidigt och tog bara en dag med torktider och allt vad det är så tummen upp, Flügger Färg!

Gjorda för varandra

Jag och maken på varsin stol, målar taket i hallen på övervåningen;

Jag: Vad tycker du vi ska ha för tapet här då?
Maken: ...?
Jag: Men nån åsikt har du väl?
Maken: Du funderar, jag gör.

Såna här små dialoger värmer mitt hjärta och bekräftar ytterligare att jag och maken är skapta för varandra ;)