I hjärtat av Dalarna

Bild på sällskapsrummet på campus i Leksand. Hela rummet är målat i denna fantastiska konst, bilden gör det verkligen inte rättvisa.
Till höger syns den s.k. ålderstrappan som ofta hör kurbitsmålningen till.

Jag är helt övertygad om att de mest rotade dalmasarna håller med mig när jag säger att kurbits är Dalarnas stolthet. Och med all rätt.
Jag tycker det är en fantastisk målarkonst men som dessvärre håller på att dö ut, trots att det blir alltmer modernt med kurbitsdekorationer.
Så för att motverka att tekniken ska bli helt utrotad köpte jag en bok för just kurbitskonsten. Jag tänkte nämligen försöka lära mig.

Okej då, inköpet är inte av helt globala och omtänksamma skäl utan för att jag tycker det är himla fint att kanske ha en dörr eller så målad i det. Hur som helst så lovar jag att visa bildbevis så småningom. Kanske kan dröja ett tag innan jag fått till snitsen, men ändå.

Övning ger färdighet

I veckan har jag varit i Leksand på träff för min ledarskapsutbildning och det är alltid himla kul att träffa både kursledarna och kamraterna!

Denna gången hade vi lite workshops gällande design, butikslayout och skyltning och vilka känslor man förmedlar genom färg och form.

Vi gjorde en massa olika övningar tillsammans och vår kreativitet sattes på prov. Bl.a. fick vi en kartong med olika prylar som vi skulle sätta samman till ett fint skyltfönster.

Jag fick de vita krukorna, ljuslyktorna och blockljusen - och det var inte enkelt att fatta tycke för pelargonerna i tyg kan jag säga!

Till hjälp hade vi olika rum fyllda med material, t.ex. tapeter, möbler, hobbymaterial och tyger som vi fick plocka ifrån.

Det var himla kul och väldigt matnyttigt!

Jag blev ganska nöjd med utseendet, det är faktiskt svårare än man kan tro!

En härlig söndag

Sommartiden börjar närma sig och jag är den första att vrida fram klockan.
Bild från mah.se

Nu börjar det hända stora saker i huset. Tak finns i alla rum förutom walk-in garderoben (men där blir det spånskivor så det räknas inte) och det börjar på allvar dra ihop sig för ett kök-inköp.
Idag gick det undan och vi fick stryka många poster på listan eftersom alla våra svärföräldrar var med och byggde.

Det är så mysigt när alla jobbar tillsammans, det visslas och det skämtas, fikas och kluras och även fast man jobbar så umgås man ju. Vi kan verkligen skatta oss lyckliga för att ha såna fantastiska föräldrar som ställer upp som de gör! Jag hoppas innerligt att de vet hur mycket de betyder för oss. ♥

Är det inte underbart så säg...

Varje hus har någon speciell historia att berätta, även vårt även om det inte är så väldans stort.

Förr i tiden...

Överst är en bild tagen i 'kammaren', alltså vardagsrummet, den mellersta bilden är tagen utanför vår lilla lada/snickerboa och den nedersta framför själva boningshuset.

Jag tycker det är fantastiskt att alla dessa härliga foton finns kvar och jag kommer vårda dem ömt och knäppa en massa nya kort på vår familj inför nästkommande generationer.

Jag älskar tanken att det en gång i tiden firats jul, pratats och skrattats i huset, trots att det de senaste åren varit väldigt tomt och tyst - men att vi blir dom som får väcka huset till liv igen.

Jo den där skorstenen...

Bild från styleroom.se

Vi har en murstock mitt i huset och vi kommer ansluta en ny öppen spis till den i vardagsrummet så småningom. Just nu är den täckt med en ganska o-charmig gråvitdassig puts och jag har suktat efter att ha gråsvart, maffig skiffer istället ett bra tag.

Oftast är jag och maken överens om vad vi vill ha för stil i huset men ibland slinter det lite och vi tycker heeelt olika. Så det här med muren har jag knappt vågat tagit upp eftersom när det kommit på tal i olika sammanhang har jag hört något om ordet kakel, hua...
Då tänker jag ofrivilligt direkt på vita plattor som är 20x20 cm, begriper inte varför.

Så jag har försökt lirka och trixa och försökt fått in honom på någon variant av mosaik åtminstone.

Och det börjar ju så sakteliga närma sig för ett definitivt beslut så jag tog lite mod till mig och frågade maken - lite försiktigt...;

- Du? Vad tror du om det här på muren? (visar honom bilden ovan och håller andan...)
- Absolut. Det kör vi på.

Hur lätt som helst liksom. Nästan lite nonchalant.
Och jag försöker dölja min enorma glädje och svarar okej, lika lättsamt, som om jag inte riktigt bryr mig. Jag nästan rycker på axlarna.
Tricket är kanske att låta honom tro att det var hans beslut och val från allra första början.
Nåja, hursomhelst så blir det en skiffervägg och det kommer bli riktigt snyggt.

Shopping som vetenskap

För er som inte vet så jobbar jag halvtid och pluggar på distans på heltid - och emellanåt känns det verkligen av i psyke och kropp att jag är 150% sysselsatt!
Förutom nu - när vi kommer till en mycket intressant del i kursen, nämligen köpbeteenden och varför kvinnor shoppar medan män handlar.

Vi går samtidigt igenom olika marknads- och försäljningsstrategier och jag inser gång på gång att jag helt enkelt måste vara en grym säljare. Jo men jag handlar ju nästan hela tiden - mina argument går ju inte att slå och jag tycker jag gör ett himla bra fynd varje gång. Och mycket tack vare försäljaren i mig (jomen så måste det vara) som väger för- och nackdelar och till sist alltid gör mig nöjd. ;)

Och visste ni förresten att 67% av familjens bilinköp och val av färg påverkas av barn mellan 8-12 år? Lite läskigt enligt mig, och döm mig gärna men jag tycker det känns som att de stackars barnen blir mer och mer inblandade i stora val som de inte borde bry sig om.

Ha en skön tisdag!

Längtan

Den här nyckeln går till vår blivande walk in garderob, en f.d. kattvind.
Jag är en riktig sucker på såna här mysiga detaljer...

Som ni kanske förstått bor vi ännu inte i huset, det saknas både kök, ett fungerade värmesystem och badrum. Stora grejer som tar tid.
Jag håller både tummar och tår för att vi ska kunna flytta in till påsk som planerat - jag vill så gärna plocka eget ris, fylla en egen vas med eget vatten ur egen brunn och kran och ställa på vårt köksbord.
Jag vet att vi kommer vara där snart men ibland får jag riktiga sug, men jag antar att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Eller?

Innertaket på plats

I det här rummet, som kanske var en sisådär 10 kvm, har vi rivit ner två kattvindar på vardera sida, så det nu istället är ett härligt, ljust rum på över 16 kvm.
Vi har även bytt det lilla fönstret och isolerat både tak och väggar ordentligt så nu blir det gosiga nätter här så småningom - detta är nämligen vårt sovrum.

Och nu är ju även taket på plats, en fin fasspont som endast sitter på den plana ytan (syns dessvärre dåligt på bild), dvs inte på snedtaket - där kommer nämligen en tapet som går ända upp i taket.
Helst skulle jag vilja ha en nyans på snedtaken och en annan nyans på väggen med stora fönstret, jag tror det kan lyfta rummet litegrann. Vad tycker ni?

Självklart ska även taksponten vitlaseras och det fina plankgolvet ska slipas och lackas matt. Just nu känns det dock ännu som avlägsna och angenäma bekymmer :)

Helgens efterlängtade beställningar

Bildkällor: ikea.se och engelskatapetmagasinet.se

I helgen var jag ledig från jobb och studier så vi har hunnit sätta upp ett fint innertak i både vardagsrum, sovrum och en del av den övre hallen. Lovar att visa bilder snart!

Men vi har även hunnit med lite angenäma beställningar, som tex kök (dock inga vitvaror) från Ikea och en bänkskiva i massiv ek med underlimmad diskho. Eftersom huset är gammalt och alla golv och tak är i trä och vi vill behålla den lantliga stilen var massivt trä ett självklart alternativ, trots allt tjat om hur den ideligen måste behandlas och torkas. Jag tycker det inte finns något snyggare än en inarbetad träyta som åldrats vackert, värt allt underhåll.

Även tapeten Woods från Cole&Son fick äntligen hamna i min varukorg. Tror den kommer passa väldigt fint på en vägg i vårt vardagsrum till de vitlaserade trägolven och taken, och även björkarna utanför fönstret. Har funderat på en ljus ljus olivgrön tapet att bryta mot men ännu inte bestämt mig. Vad tycker ni?

Ha en skön start på veckan!

På promenad

Det har varit en fantastisk förmiddag här i Hedesunda idag och jag beslutade mig för att ta en promenad till huset och byta brevlåda. Den gamla som suttit där har gjort sitt enligt mig, trots att jag funderar på att behålla den eftersom jag gillar grejer som är rostiga och gamla. Kanske man kan förvara trädgårdsverktyg i den och hänga upp den i uthuset? Nåja, jag kommer nog på nåt.

Verkar som det inte bara är jag som gillar att ta små promenader och utforska tomten. Längtar tills vi skaffar egna husdjur, jag vill gärna ha både hund och (vild/ute)katt medan maken röstar hund. Jag får jobba på det.

Nu ska jag laga lite lunch, ha det gott så länge!

Nya tider

Är det bara jag som inbillar mig eller doftar det inte lite vår ute? Visst, här i Gävletrakterna ligger snön rätt tjock fortfarande och än så länge envisas termometern neråt, men jag kan ändå - och kanske är det inbillning - på nåt vis känna den där bekanta känslan av inspiration och nya tag som är så typiskt för våren. Och snart är det ju påsk också!

Vanligtvis brukar vi åka upp till vår älskade stuga i Borkan, Kittelfjäll över påsk och åka skoter, sitta på fjället och läppja öl, sola ansiktet och spela brädspelet Settlers of Catan (som för övrigt är beroendeframkallande).
Men det här året stannar vi hemma och hoppas istället på ett färdigt, alldeles nyrustat litet hus, som vi med föräldrar, svärföräldrar, kollegor och vänner har fått fantastiskt mycket hjälp av att fixa till och bygga om. Det har varit mycket hårt arbete - och är naturligtvis fortfarande - men det börjar sakta men säkert förvandlas till ett hem, ja vårt hem.

Jag tror att det kommer bli en fantastisk vår och nyblivna husägare som vi faktiskt är, känns förväntningarna stora och allt är så spännande!
Just därför fick den enorma buketten med orangebruna tulpaner (tack älskling!) stå som modell idag, som en symbol för nya tider och den efterlängtade grönskan.